Hamilton 2

Nu har jag vart på biografen och tittat på det här:

Ja, jag har alltså inte suttit och tittat på trailern, utan på hela filmen. Fast det fattade ni väl? Eller?

Och "Hamilton 2" bjöd på det jag väntat mig. Mikael Persbrandt hade mörkare röst än någonsin, han fajtades mot bad guys, han blev slagen sönder och samman, han klarade sig utan några större livshotande skador (puh!) och han var så där hård som bara Persbrandt kan vara.

Threw It On The Ground

Haha!! Älskar detta :)

That's it.

HEJDÅÅ!

Nå er det tisdagskos!!

Hamburgare på bäddmadrasser på golvet, tv och tvspel. Nästan som när man var barn - bortsett från ölen mellan tompas ben.

My Little Pony

Jag fortsätter att dröja mig kvar mig i min barndom. Jag var helt galen i hästar när jag var liten och givetvis var My little pony för mig det mest fantastiska som uppfunnits sedan socker. Och jag måste erkänna att jag kände någon form av naiv lycka när min kära mor nyligen tog fram detta lakanset som jag hade som barn. Ett My Little Pony-lakanset!!!! Fantastiskt.

Så nu kryper jag ner bland ponnys, blommor och sagoslott. 

Nattinatti :)

Disney!

Senaste veckan har det pågått någon form av Disneymaraton på jobbet. Det har lyssnats på Disneylåtar från tidig morgon till sen eftermiddag. Bland annat har denna låt spelats upprepade gånger. "Ta en kyss" från "Lilla sjöjungfrun" (min favoritfilm tillsammans med "Aladin" och "Lejonkungen"). Jag var nog 8-9 år när jag såg den på bio och jag blev helt förälskad. Såg den om och om igen när den kom som köpfilm och kunde alla låtar och repliker. Sjöng till och med Ariels låtar med Sissels lite lustiga accent.

Ja ni... det var tider det...

Nä, nu ska tant Elin gå och lägga sig!


HA DE!!!

Släkt

Här har ni en liten bit av mitt släktträd. Smålänningar. Mycket guldsmeder. Rätt kul med tanke på att mamma höll på med smide förr och ville arbeta med det. Bland alla namn i släktträdet fann jag en herre, vars namn fick mig att jubla:

1. Vad för namn är Calixtus?!! Låter som en romersk kejsare eller nåt...
2. NAPOLEON!!!??? Hahahaha!! Kanske man skall inspireras av när man får barn. Om man får flera söner kan de ju exempelvis heta Napoleon, Ceasar och Farao... Eller "Nappe", "Cisse" och "Farre". Nappe låter förresten som någon som hänger med kungafamiljen...

Jaja, nog om det. Tittade även på gamla fotografier på random släktingar som vi inte kunde identifiera. Det enda jag kunde konstatera var att de flesta såg rätt läskiga ut. Till och med barnen ser ut som de är hämtade ur någon skräckfilm. Man bara väntar på att de ska uppenbara sig i rummet och stå och stirra på en med tom blick. Det blir ju inte mindre freaky när någon har ritat kors på vissa av bilderna....

Visst ser ungen med hästen livsfarlig ut! Som att han kommer att ge sig på dig på kvällen när du somnat. Och mannen på översta bilden ser ju så bister och sträng ut att jag nästan får impulsen att niga, ta i hand och börja tilltala folk med "ni", "Fru" och "Herr" när jag ser honom.

Bergman och vemodet

Tittade lite innan på en dokumentär där kända personer från filmbranschen pratade om Ingmar Bergman. Dokumentären utgick från hans privata filmsamling. Flera stora regissörer pratade om sina filmer och vilken koppling deras skapande kan ha haft till Bergman. När jag tittade, fick jag plötsligt en så konstig känsla. Det var som ett vemod. En känsla av att jag inte alls gör det jag borde.

Och då menar jag inte så där "åh nej, var det detta livet jag tänkt mig! Jag skulle ju bli rik och berömd!". Det var på ett annat plan. En sorts sorg över att jag vet att jag har så mycket i mig som jag inte gör något med. En kreativ eldsjäl, fjättrad och fast i en lat jävels kropp. Och så tänker jag att jag får väl ta och börja göra nåt av alla idéer och tankar. Men hur då? Var ska jag börja?

Jag har förmågan och kanske lite talang för att uttrycka mig i text, bild och musik. Men det spelar ju ingen roll om jag inte kan förmå mig att verkligen GÖRA DET!!

Hur gör man?

Jag tror att jag skulle vara en lite lyckligare människa om jag kunde hitta ett svar på den frågan.

Farliga gäng och nackspärr

Tittar på en dokumentär om kriminella motorcykelgäng. Väldigt intressant. Jag och Jonas konstaterade nyss att vi inte vill hamna i bråk med Hells Angels. Det vore oklokt.

I övrigt är jag supertrött hela tiden. Varför? Gud vet. Känner mig bara helt urlakad. Och så har jag någon typ av nackspärr och sitter hela kvällarna med upphettad värmekudde över nacken och äter värktabletter. HERREGUUUD!!!!..... vad synd det är om mig. 

Hilleröd

Och här var det lite bilder från vårt lilla besök i danska Hilleröd. Vi drack öl i olika storlekar, käkade ost och pölse. Det var dessutom en stor marknad i Hilleröd. Vi gjorde ett besök - åt lite käk, köpte kanderade nötter, tittade på alla hillbillies (såg t.ex. en familj med ett barn på ca 7 år som de hade i ett koppel. Ett koppel gjort av ett vitt rep) och förundrades över havet av bilar på fälten jämte marknaden. Dessvärre missade vi det härliga gänget på bilden - "Fede Finn & Funny Boys"!

Regntunga skyar

Ursäkta det lilla uppehållet. Blev en helg i Danmark. Närmare bestämt i Hilleröd utanför Helsingör. Men mer om det imorgon, för nu är fröken Hedberg en aning såsig i skallen av trötthet. Så jag avslutar denna regniga dag med ett rungande godnatt!!

Hotet från ovan

Måsar.
Dessa himmelens banditer.
Dessa flygande soptunnor.

Dessa slashasar till flygfän som inte drar sig för att stjäla från så väl barn som halta och lytta. En sekunds ouppmärksamhet räcker gott och väl för att sno åt sig en glass, kaka eller annan föda. Idag blev jag vittne till ännu en fågelattack. En kvinna på fiket där jag och Jonas satt hann precis ställa ner sin bricka på bordet innan en jättebamsing till mås gjorde mos av hennes nyinköpta morotskaka.

Jag tittade ner på morotskakan på min egna tallrik. Sjönk sakta och strategiskt ihop över tallriken och åt med misstänksam min. Och ovanför, på markisen, satt måsen. Vakade över mig. Bidade sin tid. Väntade på den där lilla sekunden då jag skulle tappa min koncentration och lämna kakan oskyddad. Men där gick han bet! Jag åt upp hela kakan själv, fnyste föraktfullt åt den fjäderklädda tyrannen och gick hem. Mätt, med en aning magknip och ett starkt sockerrus.

Raka linjer

Ibland är huvudet så fyllt av tankar att det bara blir ett vitt brus. Allt smetas ihop till en jämn massa. Då är det skönt att arbeta på ett lager, med raka linjer och fyrkantiga lådor. Lite struktur, när hjärnan inte förmår skapa någon. 

Levi Albert Bruno

Igår var det namngivning för min systerson. Han fick alltså den fantastiska namnkombon Levi Albert Bruno. Gillar't!

I övrigt har jag i helgen kramat både på storasyster och lille Vincent, ätit tårta tills byxorna spruckit,
spelat gitarr, glömt gitarr i Helsingborg (#%!!€@§#!!!), blivit matad med godis genom att strategiskt placera mig vid barnbordet, blivit fadder för tredje gången och hållit ett litet tal.

Så. Nu kan ni dra ut alla intressepilarna ur era ögon och fortsätta med det ni höll på med!


HEJHEJ!!

Bilar = Trouble

Tips 1: skaffa inte bil.
Tips 2: om du tvunget måste - kom ihåg att det är ett skitköp.

Knappt har man hunnit fixa till ett fel på bilen, så är nästa problem igång. Idag hann jag köra 500 meter, sedan började motorn låta konstigt. Jonas och mamma kom och hämtade mig och bilen. När Jonas hoppade in i den gick den felfritt, men när vi närmade oss hemmet tändes plötsligt flera varningslampor på instrumentpanelen. Och vi som just hade inne den på service...

Ja, ja. Livet är inte alltid tjo och tjim.

HEJHEJ HALLÅÅÅ!!

...som allas vår Timbuktu skulle sagt.

Ja hörrni. Plötsligt fick jag lust igen! Sommaren har flugit förbi med nytt jobb och inget ledigt.

Men nu har man kommit in i lunken och suget att göra kreativa saker och att skriva ner dumheter här återkommer. Jag har ju haft mina funderingar tidigare om vilka som egentligen läser här. Men nu skiter jag i vilket. Om inte annat får väl bloggen vara min egna lilla digitala dagbok.

Hörs imorgon!