lördag 30 januari 2016

Matkaos och podd-sällskap

Jaha, så gick det med att göra 2 inlägg i veckan. Men en liten setback måste jag vara tillåten att ha. Livet bara pågår. Hinner inte uppfatta att Sigge växer. Helt plötsligt inser jag att han är 2 månader!! Helt plötsligt upptäcker jag att han är med på ett helt nytt sätt. Otroligt...

Försöker mata hjärnan med lite intellektuell stimulans genom att lyssna på poddar. Helt nödvändigt mitt i allt legobyggande och låtsade telefonsamtal i klossar och fjärrkontroller. Alla poddar är väl inte så intellektuella, men det är skönt att lyssna på vuxna samtal. Och dessutom är man ju flexibel när man lyssnar och inte har en tv-skärm framför sig. Måste se till att åka iväg någon dag och träffa någon vän... Får bara vänta tills Jonas hand blir bra. Han opererades här om dagen för karpaltunnelsyndrom i högerhanden. Det innebär att han inte skall lyfta och anstränga handen på ett tag.


När han var iväg och opererades så fick jag en försmak hur det kommer att vara när han börjar jobba. Ensam med bebis och en 18 månaders. Fungerade faktiskt rätt bra. Förutom vid matsituationerna då det blev lite kaosigt:

Anna-Vera hungrig och smågrinig - fixa mat till henne samtidigt som Sigge skriker - sätta Anna-Vera i stolen och ställa fram mat - amma Sigge - under amning tröttnar A-V på maten som börjar kastas till höger och vänster - avbryta amning - lägga ifrån mig Sigge som blir förbannad över den avbrutna måltiden - ta upp A-V och tvätta händer och torka golvet - ackompanjerat av Sigges förnärmade skrik - placera A-V i lekhörnan och plocka upp Sigge - fortsätta amningen med Anna-Vera klättrandes på oss.

Pust.

Men när denna stund var över flöt dagen ändå på. Och tack och lov så tajmar de varandra rätt bra med   sovning under dagen. Mamma bockar och bugar.


Idag har jag lagt upp mer grejer på Tradera. Nu kokas ris och Anna-Vera har mutats med päron i väntan på mat. Nu skriker hon "maaaammaaaaaa!!!!" från vardagsrummet så jag får väl ge mig ut ur mitt lekrum och ge Jonas lite vila. Tror det får bli en sväng till mormor och morfar för mig och barnen...

So long - kalsong!

söndag 17 januari 2016

Lyckat pottförsök!!

Vackert ute idag. Borde vara ute. Men är inne. Anna-Vera är hos mormor och morfar.

Idag bajsade hon på pottan för första gången!!!
Hon satt och åt macka i matstolen och så började hon stånka. Jag frågade om hon behövde bajsa. "Mmhm" svarade hon. Så jag och mamma tog med henne till toaletten och satte henne på pottan. Hon var skeptisk och ville inte. Vi hämtade en flaska med barndusch och pekade på figurerna på förpackningen. Denna underhållning distraherade henne och hon satte sig på pottan igen. Och plötsligt hände det - hon bajsade i den! Första försöket och det kändes så himla stort. Det är väl sån man blir när man har småbarn. Lite bajs kan kännas episkt, haha!

Men nu är jag alltså hemma en stund. Tänkte lägga upp lite mer saker på Tradera och försöka tömma förrådet i källaren på lite grejer. Skön känsla och pengarna behövs.

Och igår var jag hos Lisa igen och nu har vi planerat upp vår kommande pod och det kommer bli grymt bra! Skall bli kul att komma igång när hon kommer tillbaka från Thailand som hon åker till idag.

Nu har jag inte tid med er.
Ha en goeligo dag så hörs vi igen!

torsdag 14 januari 2016

Bra dag, sämre natt


En bra dag. En sämre natt. Sigge skriker inte eller nåt, men han stånkar och stökar på natten. Gång på gång somnar jag under amningen eftersom han aldrig blir klar. Ligger med armen låst bakom bebis och huvudet typ vridet ur led. Sigge, den lille skiten sover däremot som en prins jämte mig. När jag vaknar och har ont överallt, flyttar jag över honom till hans säng. Då börjar han sakta vakna till liv och snart är det dags att amma igen. Och så börjar det om. Så imorse var jag öm i nacke axlar och rygg och ögonen gick i kors. Men efter en stund hade jag hämtat mig lite och resten av dagen var mysig och innefattade inga konstiga kroppspositioner.

Vi åkte till Varberg och jag gick på mitt sista psykologbesök. Superfint möte och jag fick med mig fina tankar. Innan psykologen tog vi en snabb kaffe hos Lisa och hennes lilla Charlie. Anna-Vera och Charlie lekte med tågbanan. Skall bli så kul när de blir lite äldre och VERKLIGEN kan leka ihop! Medan Jonas agerade barnflicka och underhöll barnen så satt jag och Lisa i köket och smidde storslagna planer. Vi påbörjade ju en pod för ungefär ett år sedan. Men vi kände att vi bara babblade och att vi inte hade något fokus. Så vi pausade för att komma underfund med hur vi vill att vår pod skall vara. Och nu - äntligen - börjar en idé formas. Så inom kort spelar vi förhoppningsvis in vårt första avsnitt av vår nya pod! Tjoho!

Efter psykolog och kaffe blev det ett besök på SEB för att styra upp bankmöten och konton och sånt. Anna-Vera satt i sin vagn och charmade tanterna som köade bakom oss. Tur det för vi skapade en jäkla kö. Jag älskar hennes leopardjacka. Just sayin'.

Och ikväll blev det ett besök hos mamma och pappa. Anna-Vera sprang i vanlig ordning runt med min mammas lilla kopparkastrull och en liten träslev. Sigge låg i min pappas famn och sov. Jag gick i vanlig ordning och snokade upp alla sötsaker som fanns i huset.

När vi kom hem svepte jag in Sigge i bärsjalen, vikte lite tvätt och tittade på lite Revenge. Och nu sitter jag här vid datorn med 4 kilo bebis på magen.

Livet känns bra.
Det är inte perfekt.
Jag är inte svallande lycklig. Hur ofta är man det?

Men livet känns bra.


Sov gott alla fina <3

tisdag 12 januari 2016

Förra året och nya året

Ibland blir suget att blogga enormt. Vissa dagar känns det som att jag har massor att säga. Men så tänker jag att det blir tråkigt med bara massa text och inga bilder. Och så vill jag lägga upp fina bilder. Och så orkar jag inte det. Och så blir det inget i stället. Är det tråkigt med en blogg som mest innehåller text? Hmm...
Men jag tänker att 2016 får bli året då denna bloggen kommer igång på allvar. Det får bli ett nyårslöfte - eller "förbättringsområde" som jag och Jonas valt att kalla våra löften. Två inlägg i veckan skall jag satsa på nu till en början. Men förhoppningsvis blir det fler. Kanske blir det få bilder, kanske blir det bilder men tråkiga sådana utan filter och sånt. Vi får se.


Nytt år.
Jag älskar när ett år går över i ett nytt. Symboliken. Att börja om. Nya möjligheter. Släppa det gamla och ge sig själv nya chanser. Jag vet ju av ren erfarenhet att den där känslan sakta dalar och fram i februari är jag mitt vanliga tvivlande jag. Men för en stund njuter jag av att ha sinnet helt öppet för livets möjligheter. Eftersom jag tycker att listor är det bästa som uppfunnits sedan hjulet, så planerar jag nu att skriva en lista över saker som skall förbättras under året. Och saker jag vill genomföra. Men först kan det vara bra att se tillbaka innan man ser framåt.

De flesta av er fick antagligen mängder av bilder i ert Instagram- och  Facebookflöde runt nyår med människors 9 mest gillade bilder på IG. Även jag gjorde ett sådant collage. Så här såg mitt ut:
En sak kan jag konstatera - mitt år har definitivt kretsat kring familj och barnen!
Vad ser vi på bilderna då? Vi startar från vänster och fortsätter åt höger och nedåt:

- Jonas och Sigge på BB - första bilden jag lade ut och där jag annonserade hans ankomst.
- Den traditionella "God-Jul-på-sociala-medier-bilden"
- Sigge några dagar gammal
- Anna-Veras ettårsdag
- Sigge 1 vecka gammal
- Min syster gifte sig med sin Istvan vid havet i Varberg
- Anna-Vera fick sin första sjötur i Jonas morbrors båt
- Jag meddelade att A-V skulle få syskon med denna ultraljudsbild
- Anna-Vera badar i Björkholmssjön


Visst visar bilderna ovan stora händelser under året, men de visar också bara den ytliga bilden.
Om jag själv skall välja ut 9 bilder från Instagram som jag tycker symboliserar detta år (och väljer andra än de ovan) så blir det dessa:
Visst är det helt sant att detta år har handlat mest om familjen. Men dessa bilder visar mer vad det handlat om:

- Barnmat, puréer, smakportioner, mixa mat, mosa mat, mata, äta själv, äta med sked, vill ha, vill inte ha, tvätta händer, tvätta ansikte, tvätta golv, osv...

- Har lekt med allsköns leksaker. Har försökt dela fascinationen över att den runda klossen passar i det runda hålet. Har utropat "Wow!" när Anna-Vera sträckt fram den röda bollen. Har haft påhittade telefonsamtal i allt från klossar till skedar och fjärrkontroller. Har för mitt eget nöjes skull bokstaverat diverse namn med leksakerna - så som Leif GW.

- Mycket oro har det varit. Mycket oro är det med barn. Men den största oron har för mig varit Anna-Veras huvud. Eller rättare sagt formen på det. Låter som att det inte borde utgöra en så stor del av mitt år. Men jo, faktiskt - i den bubbla som jag befunnit mig i så har huvudformen i allra högsta grad påverkat min vardag. Kuddar hit och kuddar dit. Sovpositioner, magläge. Känna på huvudet och titta på huvudet. Hur skall det gå, hur skall det gå?

- Året har också genomsyrats av trötthet. Tröttheten av att vara gravid och tröttheten av att ha en liten unge. Ett par trötta ögon har prytt mitt fejs detta år.

- Graviditeten ja... Jag vaggade mer eller mindre fram från det att jag plussade runt påsk och fram till att Sigge kom. Var en stor del av året inne i graviddimman samtidigt som jag hängde med en allt mer rörlig och livlig liten tjej.

- I juni hade vi efter ett år i huset till slut börjat komma i ordning. Och vi hade fått uppleva vår fina omgivning i alla skepnader - från stormig höst och snöig vinter till blommande vår och grönskande sommar.

- Och mitt i bebisbubbla och gravidbubbla dök små roliga händelser upp. Var brudtärna på min systers bröllop, gick på höstbröllop, hängde på stranden, lade sång på låtar och min röst hördes i "Sommar med Ernst",  besökte djurpark och gjorde andra mysiga små utflykter.



Så i backspegeln kan jag konstatera att det gångna året har fått puttra på. Jag har medvetet stannat kvar i bubblan i väntan på Sigge. Och nu planerar jag inte att bli gravid igen den närmsta tiden, så detta år hoppas jag på mer framåtrörelse. Att planer sätts i verket. Att saker händer. Och att jag kan njuta av min mammaledighet så mycket det går.

Och med detta inleder jag mitt nya bloggår.

Till er som orkat läsa ända hit - Tack!