Göteborg och tantpresidenter

Det var så himla göttigt att åka till Göteborg i helgen! Först blev det lunch med Jonas på IKEA. Sedan hann jag med en fika med Fanny  på ett supermysigt ställe i Haga. Har saknat våra långa fikamaraton. Kändes bara så stressigt, eftersom jag var tvungen att ta mig till teatern. Min kompis Lisa är med i teatergruppen "Jag är här nu" som gör föreställningar för barn och ungdomar. Nu sätter de upp sin nya föreställning "Tantpresidenterna" på Folkteatern i Göteborg. Det var den jag såg i lördags. Och den var SKITBRA! Var minst lika roligt och bra för oss vuxna, som för barnen. De lyckas mixa underhållning och skoj, med allvar och budskap. Fördomar, att inte låta sig identifieras av andra, att det finns massa vägar att gå i livet och att man själv ska välja det som passar en bäst. Det handlade även om åldrande och livets slut. Jag satt med tårar i ögonen - dels av stolthet över min grymma kompis - dels för att budskapet var så fint. OCH musiken! Jättebra låtar och musikaliska tjejer.

Efteråt var det middag och mys hos Harriet som är med i "Jag är här nu". Hon bodde i världens grymmaste lägenhet i Haga och jag var inte alls avundsjuk. Vi käkade gott, drack vin och lyssnade på deras regissörs galna historier. Han var tidigare medlem i Nationalteatern och hade många annorlunda anekdoter att berätta. Mätta och goa vandrade jag och Lisa sedan hemåt genom Göteborg. Väl hemma hos henne låg vi och snacka tills ögonen gick i kors och vi somnade.

I söndags shoppade jag innan jag åkte hem. Det var döskoj, eftersom jag inte gått i affärer på så länge!

Som sagt - en grym helg!


Och förresten, så här ser de ut i "Tantpresidenterna":

(Lisa är tjejen i början med hatt och grisnäsa. Och så är hon den med rosa kappa)

(...ifall ni undrade)

Whatever love means

Just det, jag har ju inte berättat om min måndag! Slutade tidigt från jobbet och åkte utrustad med morotskaka till Velour. Det var superkul att träffa alla på min gamla praktikplats igen! Ett gott gäng...

Efter det drog jag och Lisa till Folkteatern och tog ett glas vin. Sen var det teater som gällde. Vi såg föreställningen "Whatever love means" som är baserad på Liv Strömquist serier. SKITBRA!! Mycket om genus och kritik mot det patriarkaliska samhället. Fast med mycket humor. Ibland kan jag känna att feministiskt snack kan skrämma iväg män från hela debatten och då tappar det ju lite sin verkan. Men denna föreställning var verkligen tänkvärd och vass, utan (som jag uppfattade det) att peka finger och skrämmas. Det satt massor med män i publiken som skrattade gott.

Något som verkligen var intressant var alla de kvinnor som nämndes i föreställningen. Så många begåvade, smarta och häftiga kvinnor som tvingats stå i skuggan av män. Män som blivit legender, med hjälp av sina kvinnor. Exempelvis gjorde Einstein mycket av sin tidigare forskning tillsammans med sin dåvarande hustru. Bland annat var hon med i upptäckten av relativitetsteorin. I all forskning som de publicerade då hänvisades till "vår forskning", "våra upptäckter". Sedan separerade de, hustrun fick ta hand om deras barn och Einstein blev legendarisk och tog i fortsättningen på sig all kredd för deras gemensamma upptäckter.

Jag hade ingen aning om detta! De tog även upp kvinnor som t.ex. stått bakom Karl Marx (hon var med och skrev manifestet), Jackson Pollock (fantastik konstnärinna som inte kunde blomma ut förrän Jackson dog).

Intressant och bra. Men så är ju Liv Strömquist grym :)