Min lilla favoritgris som nu sover i sin lilla pyjamas med små ugglor på. Kramandes sin lilla snuttekanin med sin lilla hand. Gullighetsmätaren går i taket.
Hon är så snäll.
Ligger tålmodigt på morgonen och väntar på att vi ska vakna till liv. Jollrar lite för sig själv och kikar upp i taket. När jag till sist orkar böja mig fram över henne och säga hej, möts jag av ett stort leende.
Eller när hon är i babysittern och kikar på leksaken som hänger framför henne, medan vi vuxna sitter och babblar vid matbordet. Så somnar hon plötsligt och jag får flytta henne till sängen.
Om hon grät mycket i början, så kan jag konstatera att hon nu typ inte gråter alls. Bara när hon är hungrig och tycker att jag är trög. Då skriker hon ett förbannat skrik tills maten kommer.
Och hon älskar att prata. Gurglar glatt och blåser bubblor för fullt när man pratar med henne. Att hon många gånger gurglar sitt eget kräk som kommit upp i munnen är kanske lite mindre härligt :)
Men hon är så himla go...
Ville bara säga det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar