Oaser

När veckorna ser likadana ut och rutiner genomsyrar ens dagar så hittar man små stunder som blir till oaser. Eftersom jag ständigt går runt i en ibland bedövande graviditetströtthet så njuter jag de stunder jag får vila. De stunderna är mina tydligaste oaser. Då hämtar jag nya krafter.

När Anna-Vera har somnat för natten och jag sjunker ner i sängen. Det är för bra för att vara sant. Är numera så utmattad på kvällarna och det är ljuvligt att i slutet av dagen låta alla lemmar slappna av och bli tunga. Vetskapen att under flera timmar ska jag få ligga där.... Den går inte av för hackor.

Och det är i min lilla oas i sängen som jag befinner mig nu. John Blund hivar in grus i mina ögon och jag stretar emot. Vill dra på denna stund lite till....

Godnatt på er! Zzzzzov gott.